Författarintervju Malin Ericsson

Vad fick dig att börja skriva?

Jag har alltid skrivit så länge jag kan komma ihåg. Att skriva är ett naturligt sätt för mig att få utlopp för min kreativitet. Det är väldigt roligt att ta ett steg in i sin egen fantasi och se vart man hamnar.

Vad betyder skrivandet för dig?

Skrivandet betyder väldigt mycket för mig. Det är något som från början är till för mig och något som får mig att må bra. Genom att skriva får jag bearbeta det jag tänker på och samtidigt försöka skapa något av det.

Vad inspirerar dig när du skriver?

Allting runt omkring mig inspirerar mig på olika sätt. Det kan vara situationer, personer eller bara så enkla saker som en mening eller något jag ser i vardagen. Tanken på att få öppna upp min fantasi så att andra kan ta del av historierna och världarna jag skapar är också väldigt inspirerande.

Vad inspirerade dig att skriva böckerna om Otto?

När jag skrev En Otto kan också ha klänning såg jag min son, som älskade klänningar och helst ville vara som sin äldre syster, påverkas av kommentarer från andra, både vuxna och barn. Plötsligt ville han inte längre ha på sig sina favoritkläder. Samtidigt fick jag höra historier från vänner om pojkar som ville ha klänning, både positiva och negativa. Det fick mig att inse att vissa saker som känns självklara för en person inte alltid är lika självklara för någon annan.

Redan när jag skrev den första boken drömde jag om att få göra en serie där huvudkaraktären Otto får ta sig igenom vardagen och stöter på olika situationer och problem som han sedan får ta sig igenom.

I En Otto kan också dansa får Otto möta frågor kring fritidsaktiviteter. Det är ett område där jag upplever att föräldrars åsikter kan styra mycket, både kring vad som faktiskt är roligt och vilka aktiviteter som anses passa pojkar respektive flickor. Jag har sett det på flera olika aktiviteter vi har testat – dans och gymnastik där pojkar är underrepresenterade, fotboll där tjejerna ibland är så få att de buntas ihop i en egen grupp och så vidare.

Det är inte vi vuxna som ska gå på aktiviteten, det är barnen. Då är det väl självklart att det är de som ska få välja.

Vad vill du säga med böckerna?

Grundtanken med böckerna är att alla borde ha rätt att vara den de är och att få välja vad man tycker om att göra utan att behöva försvara sina val på grund av andra människors åsikter, stora som små.

Jag vill säga att alla själva väljer vem de är och vad de tycker om. Omgivningen kan inte avgöra vad du ska ha på dig, vilka leksaker du ska leka med, vilka färger du tycker om eller vilken fritidsaktivitet du vill gå på.

Böckerna är också en påminnelse om att när man är ett litet barn ingår det att utforska och testa olika saker för att hitta vem man är. Det måste få vara så. Det är helt okej att vara den man är och tycka om det man tycker om.

Vem är böckerna skrivna för?

Böckerna är skrivna för alla barn. Dels för barn som behöver lite stöd i att våga vara sig själva, dels för barn som vill testa något som omgivningen tycker är konstigt eller olämpligt.

Det kan handla om ett barn som vill ha klänning, tycker om rosa, leker med bilar eller vill dansa trots att någon säger att det är en aktivitet som inte passar. Otto kan förhoppningsvis hjälpa barn att känna att det är okej att stå upp för det man själv vill.

Men böckerna är också till för de barn som kanske tycker att det är konstigt att andra gör annorlunda. För det Otto väljer att tycka om påverkar faktiskt ingen annan.

Jag hoppas också att böckerna kan ge de vuxna något att fundera över. Kanske kan en förälder som läser tillsammans med sitt barn reflektera lite över sina egna åsikter och förväntningar.

Vad hoppas du att böckerna kommer kunna bidra med?

Jag hoppas att böckerna kan stärka självförtroendet och ge stöd där det behövs. Om en liten Otto där ute känner sig stärkt i att själv välja vad hen vill ha på sig, leka med eller göra på fritiden, så kommer jag att bli oerhört glad.

Jag hoppas också att böckerna kan öppna upp för dialoger, både hemma och på förskolan. Att alla är unika och tycker om olika saker – och att det är just det som är så bra! Det är det som gör livet spännande och roligt, att vi är egna individer och tycker om olika saker.

Min dröm är att låta Otto få möta olika situationer och att han kan få bli det där stödet som många barn behöver. En kompis att känna igen sig i.

Om Otto kan, så kan jag!